Årets sista dag

Idag är det nyårsafton, den sista dagen på året. Imorgon börjar vi om på ett nytt blad. År 2017. För mig innebär nyårsafton en reflektion över det gångna året och en massa förväntningar på det nya. Vilket är på både gott och ont. Jag har nämligen en tendens att alltid vilja överträffa mig själv i allting jag gör, och när någonting inte går som förväntat vill jag bara kasta det i ån och börja om från scratch. "Göra om och göra rätt", brukar jag tänka. Detta beteende är så typiskt mig. Jag är väldigt mycket drömma och planera, men inte så mycket genomföra.
 
Just därför känner jag en extra press på mig när det börjar närma sig nyårsafton. Varje gång jag faller tillbaka i gamla vanor eller på något annat sätt känner att jag har "misslyckats" med någonting så skapar jag nya (och oftast väldigt höga) förväntningar och mål till nästa år. Ett nytt år innebär för mig med andra ord en chans att klippa banden mellan mig och det gamla, göra sig av med dåliga vanor, känslor och erfarenheter och skapa utrymme för något bättre. Det vill säga en chans att bli i princip en helt ny människa under loppet av en natt. Hur skönt hade det inte varit? Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut.
 
Det är nog många som håller med mig när jag säger att det här året inte har varit det bästa. Förutom att en himla massa beundransvärda människor har lämnat jordelivet detta år (där en av de första ut var allas vår Alan Rickman, även känd som Severus Snape från Harry Potter) så har jag sedan ett bra tag tillbaka behövt ta mig en rejäl funderare över vad det är jag vill göra med mitt liv och hur jag vill att mitt liv ska se ut i framtiden. Jag har inte hunnit sätta ord på det än, men jag har sakta men säkert tvingats inse att förskolläraryrket kanske inte är något för mig trots allt...
 
Men det har förstås inte bara vara dåligt. Året har ju faktiskt bjudit på några riktigt bra guldkorn. Ett av de bästa minnena jag har från det gångna året är från i somras då jag och min partner in crime (Ines) flög ner till Stockholm med endast ett mål i sikte – att bevittna självaste JOHNNY DEPP i egen hög person då han uppträdde med sitt band Hollywood Vampires på Gröna Lund. Att säga att det var en dröm som gick i uppfyllelse är verkligen en underdrift.
 
Förhoppningsvis blir 2017 ett bättre år. Kanske blir det året jag äntligen kommer underfund med vad jag vill här i livet. Kanske blir det året då allting går åt helvete. Det återstår att se. Ikväll sparkar vi i alla fall ut år 2016 med oxfilé till middag följt av en jävla massa alkohol! Hoppas att det gångna året har gått varit bättre för er än det varit för mig, och hoppas ni får ett ännu bättre 2017. Tack för det här året och gott nytt år på er!